Standardsida

Curacao igen

2013-01-13 Curacao

Tillbaka efter jullov. Ja då har vi varit hemma i Sverige på semester, i 4 veckor. En tid med skiftande känslor. Jätte kul att få träffa, barn, barnbarn och många vänner. Det har varit många trevliga stunder tillsammans med dem. Men vädret!!! Fy vad tråkigt med mörker och kyla. Vi har också hunnit med att träffa Alice nya barnbarn som kom till värden den 1 januari. En riktig snäll liten prinsessa som skall heta Fanny.

Flygresan tillbaka hit till Curacao gick perfekt, och efter 14 timmar, med mellanlandning i Amsterdam landade vi på Curacaos flygplats. Ibland har vi flyt. Vi kom nästan först ut ur planet och därmed först i kön till passkontrollen och slapp långa köer. Dröm om min förvåning när vi kom fram till baggebandet. Så vad får vi se? Jo först på bandet kommer 4 stora väskor märkta Bergkvist-Insjön. Så innan alla hade hunnit kliva ur det stora planet satt vi en taxi på väg till vår kära Lady Glion

Resten av dagen ägnades åt att pack upp alla väskor och att försöka få lite ordning nere i båten, innan vi ganska tidigt stöp i säng.

Vart och hur skall vi segla denna vår? Ja vi har inte riktigt bestämt ännu, men vi har väl en del idéer och funderingar, Men det kan vi återkomma till när vi har bestämt oss. Det enda vi har bestämt är att vi så snart som möjligt skall segla tillbaka till Bonaire. För där trivdes vi väldigt mycket. Men innan vi seglar dit måste vi invänta rätt väderfönster. Det blåser 90 % av tiden alltid mer eller mindre kraftiga ostliga vindar, och Bonaire ligger rakt österut, från där vi är nu. Så vi får väl se när vi sticker.

Vilken underbar dag

Vilken underbar dag den 15 jan

Som jag skrev senast så gällde det att hitta ett bra väderfönster för att kunna segla tillbaka till Bonaire. När vi studerat de olika vädersidorna på nätet fick vi se att redan på måndag skulle vindarna bli relativit gynnsamma för en segling till Bonaire. Visserligen skulle vi få rak motvind. Men från den riktningen blåser det alltid här.  Nu gällde det bara att få Lady Gliom klar för avsegling, samt att klarera ut från tullarna. Sen måste vi också checka ut från Marina. Allt detta var vi tvungna att klara av på måndag morgon innan vi kunde lämna Curacao. Det blev lite stressigt för vi ville komma iväg så tidigt som möjligt så att vi skulle hinna fram innan det blev mörkt. Vi räknade med att överseglingen skulle ta mellan 8 – 12 timmar beroende på hur mycket motvind vi skulle få. Efter en del småstrul så lyckas vi komma iväg, och kl. 10 passerar vi den öppningsbara pontonbron I Willemstad. Sedan var det bara att svänga ut på det öppna havet. Hur skulle vindarna och havet vara?

De tre första timmarna fick vi gå för motor, i motsjön, utmed Curacao kust. Vilket vi också hade räknat med. Men sedan när vi rundar sydspetsen på ön, så får vi vindar från ett betydligt gynnsammare håll än vi hade räknat med. Vi kan hissa segel och styra nästa rakt på Bonaire. Bara 20 grader från målet. Vilket flyt vi har.

Vi får en så där segling som är helt underbar och vi kan bara njuta av tillvaron. Tänk att segling i dessa vatten är så underbar och man tröttnar aldrig. Tänka sitta där i sittbrunnen och känna naturens underbara styrka och kraft. Känna kraften i båten när den plöjer genom vattnet och vågorna. Känna båtens gungande upp och ner över vågorna. Känna kraften från passadvinden, pressande på seglen. Känna solens varma strålar som skiner och värmer våra kroppar. Kan det bli bättre? Ja jag sitter där och bara njuter av tillvaron. Ett tag funderar jag om jag skall hämta en bok och läsa. Nej jag skall inte störa den underbara stämningen med en bok, utan jag fortsätter att bra njuta av tillvaron i många timmar. Däremot lyssnar jag på lite passande musik. Vad underbart. Tänk att allt detta åstadkommit genom solens naturliga energi.

Vi hinner fram innan solen går ner och vi lägger till vid en boj, och vi hinner inte mer än sätta oss ner i sittbrunnen, så får vi se solen gå ner i havet från en moln fri himmel. Precis när solens sista strålar går ner i havet så får vi se den omtalade gröna blixten. Den gröna blixten är ett fenomen som är väldigt omtalad bland seglare och är få förunnad att få ha sett. Ja den är så sällsynt att vissa säger att det är enbart en skröna. Men nu har vi sett den.

Ytterligar en höjdare på dagen är när vi blir inverterad att till båten Chesnock med Imbi och Carsten på kvällsmiddag. De bjuder på egen fångad tornfisk som smakar alldeles förträffligt. Ja till och med kapten tycket det smakade jätte gott. Här sitter vi sedan under kvällen och njuter av maten och livet, och det står inte på fören klockan visar på att det är hög tid för att återvända till Lady Glion och omfamna den sköna sov kudden.

Vi har upplevet ytterligare en underbar dag och i mina tankar skriver jag följande rader

Vilken lycka att i friheten få segla

Vilken lycka att få ligga i en vik på en tropisk ö

Där stillhet och oberoende råder

Vilen lycka att uppleva varje dag som ett äventyr

Vilken lycka att aldrig en frysnärv få känna

Vilken lycka att varje morgon vakna och känna att ens livskamrat ligger där bredvid

Vilken lycka att vakan varje morgon, känna att en ny  underbar dag står för dörren

 

 

Bonaire

Här var det taggigt

Vi är fortfarande kvar på, den delvis Holländsaka ön Bonaire. Här har vi det bra. Vi har hunnit med en bilsafari till nationalparken som ligger på den norra delen av ön. Här gjorde vi först en rundvandring till fots bland lavastenar och kaktusar. En vadring som tog en tog 1 ½ timme. Därefter gjorde vi en bil tur genom parken som också tog 1 ½ timme.  Park och park! Vad var det vi såg? Jo kaktusar på höger sida, på vänster sida, rak fram, under fötterna och inne i skon. Sen såg vi små ödlor som sprang över allt.

Vi har också varit på BBQ en kväll hos Lelle med fam. Lelle är en svensk kille som blivit bofast här på ön och han arbetar med båtservice o fixar det mesta. Förutom vi från Lady Glion, var vi tillsammans med Imbi och Carsten från Chesnock, samt Ola o Caroline från båten Relax, samt Olas föräldrar. Det blev en mycket trevlig afton med sång o gitarrspel och vi kom inte åter till Lady Glion fören ½ 12. Vilket var rekord för kapten.

Annars är det mycket bad och snorkling bland alla vackra fixar som gäller. Förutom att kapten donar och fixar lite med båten, då och då

Idag blev det en söndagsutflykt med Lady Glion ut till den lilla obebodda ön Klein Bonaire. Här blev det snorkling och picknick i trevliga vänners lag.

Som ni kan läsa mellan raderna så går det ingen nöd på oss

Våra seglingar framöver

Vi ligger fortfarande kvar på Bonaire. Här fördriver vi dagarna med diverse småpyssel med båt och kaptenskan hon kör tvättmaskinen i mellanåt. På nöjessidan står det dykning, snorkling, bokläsning och att bara njuta av tillvaron.

Nu har vi i alla fall i grova drag bestämt hur och vart vi skall segla under den närmsta tiden farm över. Vi kommer att vara kvar här på Bonaire till slutet av nästa vecka. Sedan blir det att segla över till Curacao där vi kommer att samman träffa med Carsten och Imbi på båten Chesnock. Sedan tänker vi att fortsätta över mot Colombia och segla utmed dess nordvästkust ner till staden Cartagena. När vi väl har kommit dit sätter vi kursen mot San Blas. San Blas är en ögrupp som är en autonom i regionen Panama. Här finns det otaliga öar som kännetecknas av palmklädda öar med vackra sandstränder. Ett fåtal av dessa öar är bebodda, och här lever ursprundsbefolkningen Kunaindianerna, vilka bäst har bevarat sin kultur och traditioner utav alla stammar i hela Amerika. Här bor man mestadels i palmhyddor och paddlar omkring i urholkade trädstammar.

Under denna seglats till San Blas kommer vi till och från ha sällskap med båten Chesnock, och det känns skönt när vi skall segla utmed Colmbikusten. Här kommer vi att passera uddar där det kan förkomma väldigt kraftiga vindar och kraftiga vågor. Det sägs att det ibland kan vara en bland de 10 mest svårseglade områden i värden. Men tar vi det lugnt och inväntar det rätta vädret så kommer det säkert att gå bra.

Hur lång tid detta äventyr kommer att ta det vet vi inte, för det beror på väder och vindar och hur bra vi trivs på de olika ställena. Men ett par, tre månader kommer det säkert att ta. Vi kommer inte att ha någon brådska. Det skall i alla fall bli intressant och spännande att komma till San Blas, eller Kuna Yala som det heter på deras eget språk.

Sjöröveri

Till och från har vi läst om att det förekommer sjöröveri och rånöverfall i dessa farvatten. Speciellt om man kommer för nära Venezuela. Men att det skulle vara någon fara här på Bonaire det har vi aldrig hör talas om. Men nu har det hänt. Våra kära vänner på båten Chesnock blev härom kvällen utsatt för det. Som väl var så var kapten på Chesnock så kall att han ta kort på förövarna. Så här nedan kan ni se bildbevis på gangstergänget. Det se ut som att vissa personer på bilden verkar ha vissa likheter med några välkända personer.

Kaptenskan har fiskelycka

I morgon lämnar vi Bonaire, efter att ha varit här en längre tid. Det har varit en underbar tid och ett fint ställe att vara på. Det är få ställen där man kan ligga i en hamn, och ha nära till civilisation, och samtidigt kunna bada direkt ifrån båten, och det är inte vilket badvatten som helst vi badar i, utan det är ett helt underbart vatten, där vi simmar tillsammans med alla möjliga fiskar i alla regnbågen färger. Ja det är som att bada i ett akvarium. Ja det är med blandade känslor vi lämnar detta ställe. De ständiga ostliga passadvindarna gör att vi kommer nog aldrig mer kunna återkomma hit till Bonaire.

Ja som sagt i morgon bär det av så sakta ut på nya äventyr, där vi så småningom kommer att segla utanför den stormiga Columbia kusten. Men innan vi kommer dit skall vi besöka öarna Curacao och Aruba. Så vad som gäller idag är bunkring och inhandling av mat så att vi kan klara oss en tid framöver

Igår fick kaptenskan god fiskelycka. Det var nämligen så att vi igår kväll för en gång skull kostade på oss och gick ut på restaurang och åt. Vi gick på en av de mest besökta restaurangerna här i Kralen Dijk (Carls Bar Café).  På detta ställe hade Alice sett tidigare, när vi där och en gång före jul, att dom hade mycket vackra stora glasfiskar uppställda som dekoration i fönstern. En sådan där vill jag också ha, sa Alice, undrar var man kan köpa sådana sa hon. När vi kom dit igår, så stod dessa fiskar fortfarande kvar som dekoration. Nu kunde Alice inte länga hålla sig utan hon frågade kyparen var de hade köpt dessa vackra dekorationer. Det visade sig att de var köpta i Kalifornien.  Ja de var de tänkte jag. Men Alice gav sig inte med det svaret utan frågade om hon skulle kunna få köpa en fisk. Men svaret blev ju så klart nej. När vi så hade ätit klart så frågade hon kyparen igen om inte hon kunde få köpa en glasfisk. Tillslut så sa kyparen. Jag skall gå och fråga ägaren. Efter en stund kom han tillbaka och sa att hon kunde få ta vilken hon vill med sig hem och det skulle inte kosta något. Med det svaret så fick jag lov att grabba tag i kaptenskan för hon höll på att ramla under bordet.

Till sist vill jag denna dag gratulera mitt underbara barn-barn Felicia som idag fyller 15 år.  Vi Alice och morfar säger Grattis på dig din glada och vackra solstråle.

Mot Curacao låt gyngan gå

Fredag den 1 februari 2013

Ja då är vi åter på Curacao. Vi hade en fin översegling hit igår, och det tog endast drygt 6 timmar. Så det gick undan ganska skapligt. Tidvis så rullade det en hel del, men vi börjar bli ganska vana vid det så det gjorde inget ting. Så vi sjunger istället. ”Måste vägen till Curacao gynga så, Kapten ursäkta jag synga så, Mot Curacao låta gyngan gå” Det var synd att det gick så fort när seglingen var så härlig, men vi kommer ju att få längre seglings etapper när vi kommer att fortsätta mot Aruba och sedermera Colombia. Det kommer vi att påbörja med på måndag eller tisdag, beroende på väder och vindar.

Vi får bra med tid med att läsa och höra på böcker när vi kopplar av och njuter av livet. Sedan ser vi också någon film ibland. Här om kvällen såg vi på en i vårt tycke dålig film. Den hette ”Wallander, Den femte kvinnan” Att en regissör och en filmfotgraf kan så totalt förstöra en bra handling i filmen. Här försökte fotografen hela tiden lägga in i sitt tycke märkvärdiga bilder. Sedan hade man tillråga på det klippt sönder hela handlingen. Så totalt blir det minus 5 björnar.

Däremot läste vi nyligen en mycket rolig och trevlig bok av Lasse Berghagen, som heter ”Flakmopidisten” När jag läste i boken om flakmopidisten Hubbe när han sitter i bastun hos Lasse B i Svärdsjö och berättar sina fantasiska historier, så skrattade jag mycket, och högt för mig själv. Ja jag skrattade så mycket att Alice funderade på vad jag höll på med. Så den boken rekommenderar vi värkligen. Vi lovar att ni får ett gott skratt när ny läser den. Här blir det 5 teddybjörnar Fredrikson

Mot Aroba

Måndag den 4 februari 2013

Idag lämnar vi Willemstad på Curacao och riktar in fören mot Aruba. Vad har vi då gjort medan vi varit här? Jo bland annat så har vi tillsammans med Imbi och Carsten gjort en biltur runt på Curacao, där vi bland annat besökt en litet fiskeby, där vi fick se när de slaktade de stora fiskarna från dagens fångst. Men vad tror ni dagens utflykt slutade? Jo naturligtvis, när damerna fick vara med och bestämma så klart på den lokala marknaden i Willemstad. Här gick damerna runt och frossade bland alla stånden, medan vi karar tyckte de sålde mest tingeltangel.

Igår bestämde sig kapten för att med jollen åka in till staden och klara av utklareringen och passmyndigheterna. Han gjorde det för att slippa spilla tid på det idag och smutsa ner Lady Glion i den oljiga hamnen. När han så kommer till passkontoret så möts han av en mycket vacker passkontrollant på andra sidan fönstret. Kapten lämnar ifrån sig de båda passen till den vackra tjänstekvinnan, och allt tycks gå bra och de båda passen får sina stämplar. Men så tittar kvinnan upp och frågar. Var har du din hustru? Hon måste vara med vid utklareringen, säger kvinnan. Jaha vad gör jag nu? Måste jag åka tillbaka och hämta Alice eller vad gör jag tänker kapten. Men så får kapten ett ljus ide. Jag försöker slå på stora charmen. Så säger han till den vackra tjänstekvinnan. Du är mycket vackrare än vad min hustru är, så det är mycket bättre att vi tittar på dig istället. Kapten får ett leende tillbaka och ett skratt från hennes kollegier. O.K. då det får gå för den här gången då, men nästa gång måste hustrun vara med, får kapten till svar. Kapten tackar så mycket och vänder sig om och går ut till jollen och åker tillbaka till sin kära hustru. Han är ganska nöjd när han sitter där i sin jolle och åker tillbaka och han tänker. Tänk gammal gubben kan än trots sin ålder charma unga vackra damer.

Aruba

Torsdag den 7 feb.

På måndag eftermiddag lämnade vi Willemstad och seglade upp längs Curacaos västkust till en fin liten vik där vi ankrade för natten. Denna lilla vik var ganska mysig med en fin liten sandstrand längst in i viken och ett litet matställe. Om den var öppen eller inte det vet vi inte men vi såg i alla fall inga matgäster där. Där i viken satt vi sedan på kvällen och såg när solen gick ner i havet, samtidigt som vi hörde hur dyningarn rulla rytmiskt mot stranden. Vi kunde också beskåda en jätte stor leguan liggande i kanten av viken och titta på oss. (Ni kan skälva se den på bilden)

 

Nästa morgon gick vi upp tidigt, långt innan solen hade vaknat, för att påbörja vår fortsatta segling mot Aruba. Vi hade i våra sämsta beräkningar räknat med att överseglingen skulle kunna ta upp emot 10 timmar. Nu blev det inte så utan det gick mycket fortare tack vare gynnsamma vindar. Även om det var lite konstig sjö så det blev en hel del gungande. Innan vi kunde släppa ner ankaret i någon lugn vik på Aruba, så måste vi först angöra en speciell hamn där vi skulle tulla och klarera in. Vi gick till denna fiskehamn där det låg fullt med Venezuelanska fiskebåtar. Vi förtöjde utanpå en av dessa fiskebåtar och kapten gick till tullkontoren, för att klarera in. Det var ingen trevlig hamn vi låg vid. Utan det enda roliga där var när kaptenskan fick se när man på kajen lastade en hel pall med karonger med sprit. När sedan en liten truck skulle hämta pallen så bar det sig inte bättre än att det två översta kartongerna med whisky ramlade av och for ned på kajen med ett kras. Synd på den whiskyn.

När detta var avklarat fortsatte vi mot huvudstaden Oranjestad där vi ankrade i viken innan för reven. Här sov vi sedan skönt på natten och vaknade till en fin morgon. Idag var det mening att det skulle inhandlas mat för fortsatta färder. Men innan det så blev kapten uppvaktad av Imbi och Carsten som kom över i sin julle spelade på munspel och sång medförande tårta. (Tack för det)

 

När det var avklarat blev det jollefärd in till stan för mathandling. Men vilken turistfälla vi kom till. Hit till denna lilla ö kommer det 2-3 stora kryssningsfartyg varje dag, och av alla dessa turister försöker man lura av så mycket pengar som möjligt. Här i staden ligger det casinon stora och små överallt, och stora flotta kläd och smyckesbutiker, hur många som hellst. Men att hitta en affär där vi kunde köpa lite mat det var svårare. Till slut hittade vi en med dåligt utbud.

I morgon fortsätter vi mot Colombia. Vi seglar först över mot Colombia och sedan följer vi kusten ner mot en stad som heter Santa Marta. En färd som vi beräknar kommer att ta två dyng. Det känns lite spännade att ge sig iväg på detta vatten. Detta farvatten är känt för att var mycket svårseglat med hårda vindar och kraftiga vågor. Men nu säger väderpronåsen att det, skall bli skapligt väder under några dagar framöver. Så vi chansar och hoppas prognåserna stämmer och att det gåt bra.

Till sist vill kapten tack för all uppvaktning han fick igår, via etermedia, mm. Tack alla ni som skrev små rader, det värmde.

Colombia Santa Marta

Tisdag den 12 februari 2013

Nu har vi kommit till Sydamerika, närmare bestämt Colombia och till staden Santa Marta. Seglingen hit gick bra, även om vindarna varierade från mycket svaga till nästan storm. Vi avgick från Aruba på fredag förmiddag och hade en fin segling de första 12 timmarna. Sedan avtog vindarna och blev så svaga att vi fick ta motorn till hjälp ett halvt dygn. Den sista natten återkom vindarna och tilltog mer och mer. När det ljusnade den sista morgonen fick vi se en vacker syn. Vi fick nämligen se den Colombianska kusten med de höga bergen, där molnslöjar svepte utmed bergskedjorna på vissa höjder. Ja det var verkligen en imponerande syn, och pampigt. Kuststräckan påminde till viss del om de Norska kusterna. När vi så skulle runda den sista udden innan Santa Marta var vindarna uppe 20m/sek och vi hade bara ett litet tygstycke uppe till segel. De här kraftiga vindarna viste vi att vi skulle få de sista timmarna. Så de vindprognoserna vi hade fått tidigare stämde. När det blåste som mest fick ett stort stim med Delfiner som lekt runt båten. De lekte med Lady Glion och surfade i de kraftiga vågorna. Det var verkligen roligt att se hur snabba de var och hur de kunde leka i vattnet. Tyvärr hade vi fullt upp med seglingen i de kraftiga vindarna och själv var jag på fördäck och bärgade segel så vi hade inte så mycket tid att titta på dessa fantasiska djur.

Så kom vi så in i den nybyggda marinan i Sant Marta och lade till vid en pontonbrygga, och det kändes verkligen skönt att få sätta sig ner i sittbrunnen och ta en källarkall öl och en smörgås. Sen sov vi en skön eftermiddags söm i sängar som stod alldeles stilla.

Igår blev det en promenad in i staden. Nu märktes det att vi kommit till Sydamerika. Här var ett folkliv utan dess like. Bilar som körde hur som helst och alla tutade åt allt möjligt, och på trottoarerna var det små försäljningsstånd och säljare som försökte sälja allt mellan himmel och jord. Stannade man till de minsta under promenaden så var det alltid någon som stack upp någonting under näsan på oss och försökte sälja. Mitt i allt detta så fanns det stora fina affärer där man sålde fina kläder, skor mm. Ja det var verkligen en upplevelse att få se detta folkliv. Tillslut orkade vi inte mer utan vi satte oss ner på ett lite lugnare ställe och åt en lunch pizza. Men även här hade vi fullt upp med att beskåda det livliga folklivet. Här kunde vi se farbrorn med åsnan lasta av många kartonger med levade kycklingar som var färgade. En del var blåa vissa var gula, rosa och några var gröna. Man kunde se små dragvagnar där man sålde glass, vissa sålde kaffe, och några sålde läskade drycker.

Här i hamnen har det blåst som bara den sedan vi kom hit, så det har gällt att förtöja båtarna väl. När det blåser som det nu gör så känns det skönt att ligga i hamn. Men om någon dag skall vi när vindarna lunga ner sig och då skall vi fortsätta utmed kusten ner till en stad som heter Catagena

Här var det inte mycke segel uppe på Lady Glion

Mot Cartagena

Torsdagen den 14 februari 2013

Nu har vindarna lugnat ner sig. Så idag lämnar vi Santa Marta och seglar ner utmed Colombia kusten  till staden Cartagena. Det kommer nog att ta en 20-24 timmar dit. Men tidigare under veckan har det blåst mycket här i hamnen. Ja det har blåst så mycket att det knakat i bryggorna och förtöjningstampar har brustit. Så två nätter i rad har vi varit uppe och säkrat förtöjningarna. Men som sagt nu har det lugnat ner sig och det är en riktig fin morgon med en sol om kommer upp så vackert över de höga bergen. På kvällarna kan vi se en liten strimma av en måne som är ny. Månntro om månen är på ”happy over” innan han blir full.

I hamnen här ligger det mest långseglare som skall vidare i samma riktning som vi och flera skall vidare ut genom panamakanalen och ut i Stilla havet. Vi är två Svenska och två Norska båtar och sedan är det några Amerikanska och Tyska båtar. Sen ligger det också ett flertal stora motorbåtar med jätte stora motorer här i hamnen. Vad dessa gör när de sticker iväg ut ur hamnen brummande med sina stora motorer. Det vet vi inte men vi kan ju bara gissa och ana.

Nu är det dags att förbereda oss för avsegling. Det är en hel del som skall göras innan vi ger oss iväg på sådan här segling. Det skall förberedas för mathållning, för det är inte så roligt att hålla på med matlagning när båten rullar och slår. Allting skall sjöstuvas så att allt ligger kvar på sin plats och att det inte far omkring en massa prylar i båten. Segelsättning skall förberedas så att man inte behöver vara så mycket uppe på däck och springa när det blåser och gungar. Ja det är en hel del som skall göras och vi har en lång checklista som vi går igenom varje gång innan avsegling.

Som sagt nu är det dags för ännu ett dygns segling. Håll i hatten.   

 

Hamnkapten är bakfull

Det blev ingen avsegling idag. Hamnkapten har varit på karneval så vi får inga utklareingspapper för än kanske sent ikväll. Sådant är livet i detta land och det är bara att acceptera det och gilla läget

Catagen Skylinje

Cartagena

Måndag den 18 februari 2013

Nu ligger vi på redden utanför denna miljonstad Cartagena i Colombia. Vi kom hit på lördag morgon och vi rundade infarten precis när morgonljuset kom upp. Seglingen hit gick utan problem, även om det blev lite skvalpigt i den grova sjön. På slutet av seglingen fick vi minska på seglen för att få ner farten så att vi inte skulle komma fram för tidigt. Vi vill inte gå in i den hårt trafikerade infarten när det var mörkt.

Som sagt nu ligger vi här utanför skyline fasaden till denna storstad, och som är en stor import och exporthamn. I denna stad ligger också den gamla staden som är ingärdad av murar, och som nu är med på Unesco värdsarvlista. Hit till denna stad tog vi i går en promenad, och vi kände oss som riktiga turister. Staden är väldigt vacker med sina gamla hus byggt i gammal Spansk stil med balkonger och blommor. Dessutom är det många torg med kyrkor och parker med uteserveringar. Det enda obehag vi kände var alla säljare på gatorna som skulle försöka sälja allt möjligt krimskrams till oss. Dessa säljare var inte få, utan det var fullt av dem över allt. Som till exempell när vi satte ner oss på en bänk för att släcka törsten med en läsk, då kom det fram ett tiotal sådan där nasare och försöker med alla medel i värden få oss intresserad av det som de försökte sälja. Fy va drygt!

Nästa mål för vår seglats är San Blans, som ligger i Panama. San Blas, är en stor ögrupp längs med karibiska kusten i Panama. Ögruppen består av 378 palmklädda öar med fina sandstränder varav endast ett femtital är bebodda. San Blan eller Kuna Yala som det heter på det inhemska språket, är en autonom region i Panama och här lever Kuna Indianerna idag på samma sätt som de levde för flera hundra år sedan och man har lyckats bevara denna kultur. Här finns ingenting av dagens morderniteter utan man färdas i urholkade trädstamma och lever på fiske och cocos nöter och vad naturen ger. Man lever ett mycket behagligt och fridfullt liv.

Här planerar vi att vara en längre tid och hur det blir med skrivandet då det blir nog svårt när det inte finns något datanät. Skall visst endast finnas ett dåligt nät på endast en av öarna.

När vi nu skall vara borta i denna värd där det finns inget ting att köpa så måste vi bunkra så att vi klarar oss. Därför började vi igår med att storhandla och vi kommer idag att fortsätta. Endast igår så blev det tre stora fullastade kundvagnar med basvaror. Så det blev en hel del slit och släp igår innan vi hade fått ut alla dessa varor till Lady Glion och fått dem stuvade på plats. Till exempel var stuvar man 60 liter mjölk och 120 burkar öl mm i en båt som sedan tidigare är full med prylar.

Vi hör av så fort vi hittar något nät.

Mot San Blans

 Tisdagen den 19 feb.

   I dag, om några timmar, seglar vi vidare mot San Blans och lämnar detta land. Ett land som vi trodde var bra och ett lugnt land. Vi har läst och hört att man med hjälp av stora resurser tillsammans med USA kommit långt med narkotika och kriminaliteten. Men så fick vi höra i går kväll att en Svensk seglare hade under dagen blivit rånad och skjuten med tre skott, i samband med att han tog ut pengar från en bankomat. Han ligger förnärvarande på sjukhus för operation. Personen ifråga träffade vi i förgår på bryggan och pratade en kort stund med honom. Otäckt är det i alla fall när en sådan här händelser kommer så nära inpå en. Så därför bland annat lämnar vi nu detta land och seglar till ett mycket lungnare land, bland de fredliga Kuna Indians. Seglingen ner dit räknar vi kommer att ta 30 timmar. Sedan skall vi bra koppla av och njuta med bad i klart blått vatten på kritvita stränder, där kokospalmerna susar i vinden.

 

 

Fredag 22 februari

 

Björn och Alice hälsar genom dottern att de kommit fram till kokospalmsklädda öar med kritvita stränder. Tyvärr inget internet, men allt är bra. Uppdatering kommer inom obestämd tid.

Skriv en kommentar: (Klicka här)

123minsida.se
Bokstäver kvar: 160
OK Skickar...

Stina | Svar 13.03.2013 12.40

Grattis faster på födelsedagen. Hoppas ni har det bra. Vi är Trollhättan och imorgon ska jag till Ullared. Förra helgen var vi på spa i Tällberg.
Kram från oss

Stina | Svar 22.02.2013 16.29

Hej. Skönt att ni har det bra. Arvid har 40 graders feber men är lika glad och pigg och äter som vanligt. Kram

Gunilla o Toyvo | Svar 20.02.2013 10.53

Ruskigt! Var nu fortsatt förståndiga så får ni många fina dagar i sol och värme. Vi huttrar i februarikylan, men alla våra medelhavsminnen värmer skönt. Kramar

Roland o Kerstin | Svar 20.02.2013 06.33

Otäckt! Bra att ni drar vidare till värme och lugn. Det står om rånet i Expressen idag. Vi drar till snön, kyla och utförsåkning istället. Hälsningar!

AC | Svar 20.02.2013 00.17

💌 För allt i världen, Gud må skydda Er, Imbi o Carsten. Ha det gott, lungt o fint o hälsa Kunianerna❤ Kr AC&SW

Åke | Svar 12.02.2013 23.26

Oj, det tog slut på bokstäverna. Varma hälsningar till er båda från styrelsen i Dalarnas Båtförbund.

Åke | Svar 12.02.2013 23.21

Spännande att läsa om Era seglingsäventyr, såg på vädret i området det blåste 36 knop idag på förmiddagen i Santa Marta. Försöker att följa Er på era äventyr.

Ulf och Lotta | Svar 09.02.2013 21.01

Bäste farbror Björn Sigurd, från Brenäs Udde - de varmaste och hjärtligaste gratulationer i efterskott. Hipp hurra +stor kram till Alice oxå. Ulf/Lotta

Pia Cronholm | Svar 07.02.2013 17.57

Vi här i Götet vill önska grattis i efterskott, och samtidigt tacka för trevliga resebrev. Kramar till er båda från Pia och PeGe

Lars 15.02.2016 12.53

Hei Pia ich PeGe
Venligst skriv til Grace lhh@danpilot.dk

Se alla kommentarer

| Svar

Senaste kommentarer

26.05 | 15:46

HELLO TILL DIN ATTENTION

Du som vill låna pengar, vet inte hur jag ska uttrycka min glädje för att jag själv är redo, jag kom över en fransk affärsman. Han gav ett lån på 550.000. Så jag bestämde mig för att dela tillfället med dig som inte gynnar banker

...
26.05 | 15:39

HELLO TILL DIN ATTENTION

Du som vill låna pengar, vet inte hur jag ska uttrycka min glädje för att jag själv är redo, jag kom över en fransk affärsman. Han gav ett lån på 550.000. Så jag bestämde mig för att dela tillfället med dig som inte gynnar banker

...
26.05 | 15:19

HELLO TILL DIN ATTENTION

Du som vill låna pengar, vet inte hur jag ska uttrycka min glädje för att jag själv är redo, jag kom över en fransk affärsman. Han gav ett lån på 550.000. Så jag bestämde mig för att dela tillfället med dig som inte gynnar banker

...
15.02 | 12:53

Hei Pia ich PeGe
Venligst skriv til Grace lhh@danpilot.dk

...
Du gillar den här sidan