Kapten
Vem är jag Björn Bergkvist och vad vill jag?
Jag är 65 år, bor och är uppväxt i Insjön i Dalarna
Jag har varit intresserad av båtar och sjön ända sedan jag var mycket liten. Detta till trots att jag varken är uppvuxen eller bott vid något hav. Intresset började när jag fick låna min fars lilla segelbåt och segla med den på sjön Insjön. Segelbåten var en klinker byggd västkustsnipa som var gaffelriggad. Den fick jag ta hand om och skrapa och måla varje vår, innan jag fick lån den.
När vår familj köpte ytterligare ett sågverk i Leksand i slutet av 50 talet så ingick i affären en ångdriven timmerbogserare. På denna båt fick jag vara med och jobba på under sommarferierna. Det var en hård och tuff tid med långa och hårda arbetsdagar. Trotst detta så var det en underbar tid i livet. Denna båt är numera ombyggd och går uppe i Bollnäs under namnet Varpen. När flottningen moderniserades i slutet av 60 talet så blev de gamla ångbogserarna till salu. En av dessa var S/S Siljan byggd 1868. Denna båt köpte vi och den fick ersatta den andra ångbogseraren. S/S Siljan vårdades och sköttes i alla år av mig och min bror. Under de sista åren har S/S Siljan skötts och använts av mina barn Mats och Maria, med familjer.
1986 köpte jag och min bror Bengt en First 375, som vi hade tillsammans i Jugoslavien ett antal år. Denna båt döptes till ”Glion”. När kriget bröt ut där ner fick jag snabbt åka ner för att försöka rädda henne. I sista stund lyckades jag segla ut henne ur landet och jag tog ner henne till Préveza i Grekland. Min bror Bengt med familj seglade mycket med henne där ner genom åren. Där emot så blev det inte så mycket för mig på grund mitt arbete och tidsbrist. När sedan min bor blev sjuklig och han inte längre kunde vara där ner och segla, så övertog jag hans andel i båten. I och med detta så kom jag mer och mer att ägna mig åt segling. När jag sedan träffande min nuvarande fru Alice så blev seglandet betydligt intensivare. Alice är en underbar kvinna när det gäller båtar och vatten. Ända sedan den första gången jag tog med henne på en segling i Grekland, så har hon trivts med detta ”som fisken i vattnet ”
Under de första åren tillsammans med Alice så sa jag att. ”Byta kvinna det kan jag göra men att byta båt det gör jag inte” Jag tyckte nämligen att jag hade lagt ner så mycket kärlek på båten Glion, att det i så fall skulle bli svårt att göra sig av med denna skönhet. När vi sedan var på båtmässa i Stockholm i november 2007 och fick se många nya fina båtar så lyckades Alice övertala mig att vi kunde väl i alla fall börja titta och fundera om inte vi skulle kanske köpa en ny båt. Efter mycket funderande och resonerande som kom vi fram till följande.
Vi börjar bli till åren och snart så går vi pension båda två, och en av mina drömmar här i livet har alltid varit att få segla under stora delar av året, på varmare breddgrader. Skall vi göra det, och det tyckte vi båda, då skall vi ha det bekvämt, och kunna njuta av livet.Vi tyckte också att vi skall passa på och göra det medan vi är friska och har ork. När man kommit upp i den här åldern vet man aldrig vad morgondagen har i sitt sköte. Av denna anledning så började vi se oss om kring vad marknaden hade att erbjuda när det gällde båtar. Vi gjorde ganska snart upp en lista på vad som vi tycket var viktigt för att passa oss. Listan blev lång och alla önskningar gick inte få, men det var bara prioritera vad som vi tycke var viktigast. Till exempel några av de punkter vi tycket var viktiga var. Stora stuvutrymmen, stor och rymlig sittbrunn, stort och bekvämt sovutrymme, mm.
Efter att ha rest runt och tittar på båtar både i Sverige och i Norge, så viste vi vad vi ville ha. Detta var en process som tog nästan ett år. I varje fall 10 månader. Valet föll på en Jeanneau Sun Odyssey 42 DS
I april 2009 så levererades båt till Port Napolin i Frankrike och döptes till Lady Glion
En anna egenskap som jag har, och som ni kommer att märka är att jag är dyslektier. Men det får även ni leva med när ni läser detta.